Detta porträtt av Jeanette Rubenson målade Ernst Josephson under sin sommarvistelse på Dalarö i Stockholms skärgård 1883. Kvinnan har avbildats snett framifrån i en bröstbild. Hon ser förbi betraktaren med sina glittrande bruna ögon. Hennes stråhatt är beströdd med vit spets och blå blommor. Jackan är ljusblå med röda geometriska mönster. Kvinnan bär gyllene örhänge och en stor brosch, också den glimmande i guld. De ringbeklädda händerna i bildens nederkant håller i ett handarbete. Rubenson har avbildats virkande – en av tidens kvinnliga dygder – trots att hon lär ha avskytt handarbete. Vänstra bildkanten upptas av några krukväxter krönta av en röd blomma. Bakom kvinnan finns ett fönster med utsikt mot trädgården och grannhusen. På andra sidan ett staket står en kvinnogestalt.
Bilden strålar av ljus och färg. I sin skugglösa, koloristiska tolkning hör den till Josephsons mer impressionistiska och franskorienterade bilder samtidigt som teckningen är klassiskt stram. Med klänningens mönster och den ytmässiga karaktären på måleriet har bilden också en ornamental prägel som snarare leder tankarna österut, kanske till Persiska miniatyrer. Målningen har på grund av den blonda, nordiska färgskalan och den orientaliska lyskraften av konstkritikern Erik Blomberg tolkats som uttryck för Josephsons förankring och främlingskap i det svenska. Jeanette Rubenson (1854–1938), gift med polismästaren i Stockholm, Semmy Rubenson (1839–1922), var liksom Josephson av judisk börd.
Kristoffer Arvidsson
