Göteborgs konstmuseum | Geskel Geskel Saloman

Visa: Detaljerat
- 1
  - 1
  - Första
  - Sista
- Resultat 1

Geskel Saloman
dansk-svensk, 1821 - 1902

Geskel Saloman (före 1850 Geshel Salomon) föddes i Tönder Slesvig, Danmark 1 april 1821 och dog den 5 juli 1902 i Båstad. Fadern var köpmannen och kantorn Isak Salomon, modern var Feilchen Geskel. Geskel Saloman var bror till violinisten och tonsättaren Siegfried Saloman samt morfar till skådespelaren Olga Raphael Hallencreutz.

Saloman växte upp i Danmark och inledde sina konststudier vid Konstakademien i Köpenhamn 1837. Han gick i akademins modellskolan 1842–1846. Han arbetade även i akademiprofessorn Johan Ludvig Lunds ateljé och var privatelev hos Christoffer Wilhelm Eckersberg 1844–1845. Saloman sålde en genremålning till Köpenhamns konstförening 1846 och deltog i en utställning i Charlottenborg 1847.

År 1850 flyttade Saloman till Göteborg där han snabbt kom in i det sociala livet och etablerade sig som porträttmålare. År 1854 reste Saloman till Paris där han studerade i Thomas Coutures ateljé fram till 1855. Samma år gifte han sig med Ida Göthilda Jacobson i Mosaiska församlingen i Göteborg.

Saloman var aktiv i kulturlivet i Göteborg. Han deltog med ett självporträtt i Göteborgs Konstförenings första utställning 1854. I föreningens regi visade han året därpå målningen Nyheter från Krimkriget (1855) som tidigare visats på Parissalongen. Saloman valdes in i styrelsen för Göteborgs Konstförening 1856, där han föreslog att föreningen skulle samla konst för en museisamling, vilket också skedde.

Saloman genomförde en studieresa till Algeriet 1860–1861. Året därpå grundade han en privat tecknings- och målarskola i Göteborg. Han var också med och organiserade Göteborgs musei rit- och målarskola i Ostindiska huset. Saloman var föreståndare för skolan 1865–1870 men även styresman för Slöjdföreningens skola. Han blev svensk medborgare 1868. År 1872 flyttade Saloman till Stockholm där han två år senare utnämndes till vice professor vid Kungl. Akademien för de fria konsterna. Han erhöll statlig porträttmålarlön året därpå.

Trots att Saloman aldrig reste till Düsseldorf räknas han till Düsseldorfskolan, den dominerande inriktningen i nordisk konst i mitten av 1800-talet. Den utgjordes av nordiska konstnärer som utbildade sig i Düsseldorf och arbetade med romantiska landskap och anekdotiska genremotiv. Stilen kan beskrivas som romantisk och akademisk, då den följde akademiska konventioner och regler. Landskap målades i ateljén efter noggranna studier. Saloman arbetade framför allt inom porträttgenren och utförde ett flertal uppmärksammade uppdrag. Han målade även självporträtt och genremotiv som Nyheter från Krimkriget (1855), med en ung flicka som läser tidningen för en blind äldre man och Läsande skomakare (1870), båda i Göteborgs konstmuseum. Han skildrade folkliv och interiörer från en dalstuga, senare också judiska högtider.

Salomans mest kända målning är Emigranter på väg till Göteborg (1868–1872) i Göteborgs konstmuseum, som skildrar emigrantvågen till Nordamerika .

Kristoffer Arvidsson

Konstverk