Göteborgs konstmuseum | Edvard Munch. Grafik ur museets samlingar

WEBBUTSTÄLLNINGAR

Här visar vi aktuella utställningar skapade för den här sidan, så kallade webbutställningar. Vissa av dem motsvarar faktiska utställningar på museet, både som visas nu och utställningar som visats tidigare. Andra webbutställningar kommer att vara skapade exklusivt för webben. En webbutställning består av en utställningstext samt en lista med konstverk. Från listan med konstverk kan du klicka dig vidare till den sökbara katalogen. Vi kommer att fortlöpande uppdatera den här sidan i och med att fler webbutställningar på olika teman tillkommer.

Välj en aktuell webbutställning genom på att klicka i listan här intill.

Sortering: Webbutställningar
- Webbutställningar
Visa: Detaljerat
- Lista med bild
- Detaljerat
- 13
  - 1
  - 2
  - 3
  - 4
  - 5
  - 6
  - 7
  - 8
  - 9
  - 10
  - 11
  - 12
  - 13
  - 14
  - 15
  - Första
  - Sista
- Resultat 15

Edvard Munch. Grafik ur museets samlingar

Göteborgs konstmuseum förvärvade tidigt verk av den norske konstnären Edvard Munch (1863–1944), bland annat tack vare museiintendenten Axel L Romdahls kontakt med konstnären. Romdahl hade ett stort intresse för grafik. Därför är det inte förvånande att museets Munchsamling, förutom fyra målningar, innehåller hela 45 grafiska blad.

Munchs grafiska produktion spänner över femtio år, från 1894 och fram till konstnärens död. Troligen såg Munch en möjlighet att sprida sin konst till en större publik genom grafiken. Som grafiker var Munch självlärd men influerades av skickliga yrkesmän i Berlin och Paris. I sina första etsningar och träsnitt utgick Munch från sina redan välkända motiv utförda i olja, vilka omarbetades med hjälp av den grafiska tekniken. Allteftersom han lärde sig behärska de olika grafiska teknikerna skapade han helt nya motiv. Självporträtt (1895), med sin infällda skelettarm, är ett exempel. Denna litografi har blivit en av de mest kända avbildningarna av konstnären och berör hans upptagenhet vid döden.

Porträtt av vänner, kollegor och älskarinnor återkommer under hela Munchs konstnärskap. Under sin tid i Kristiania (numera Oslo) ingick han i den så kallade Kristianiabohemen, en krets bestående av konstnärer och författare som Hans Jæger, Christian och Oda Krohg. Senare lät han sig inspireras av en bohemkrets i Berlin, framförallt då av författaren August Strindberg som han porträtterade i en litografi.

Violinisten Eva Mudocci – Munchs älskarinna under två år i Paris – hör till de kvinnor Munch avbildade vid upprepade tillfällen. I Violinkonsert porträtteras Mudocci i sin yrkesroll medan hon i Broschen framställs som en ouppnåelig Madonna.

Kärlek, ångest och död utgör temat för Munchs ”Livsfris”, utförd under flera decennier från 1890-talet och framåt. Munch såg frisen som en dikt om livet och dess olika faser. Verken är djupt personliga. Exempelvis skildras moderns och systerns sjukdomsförlopp och död i tuberkulos 1868 respektive 1877. De olika titlarna på samma motiv, som Kärlek och smärta, Vampyren och Kvinna som kysser mannens nacke, avslöjar Munchs ambivalenta förhållande till kärleken och till kvinnan. Verk i denna presentation som kan räknas som en del av ”Livsfrisen” är Månsken I, Melankoli III, Kyss, Vampyr II, Madonna, Det sjuka barnet I och Döden i sjukrummet.

Konstverk