Från slutet av 1885 till våren 1888 var Oscar Björck bosatt i Rom. Där tillkom Romerska smeder 1887 som en förstudie för en större målning. Den slutliga versionen är en breddbild som innehåller fler figurer än studien i Fürstenbergska galleriet. Den visades på Salongen i Paris 1887 och ingår i samlingarna i Corcoran Gallery of Art i Washington D.C. (reproducerad i Svenskt konstnärslexikon I, 1952, pl. vid s. 190).
Oscar Björcks dotter Ingrid Nylin (1942) berättar att Oscar Björck var tvungen att köpa hela smedjan för att kunna arbeta som han ville. Ljusdunklet menar hon var inspirerat av Rembrandt, som konstnären beundrade hela sitt liv.
I både motiv och utförande erinrar Romerska smeder om P.S. Krøyers Italienska byhattmakare, som Pontus Fürstenberg hade försökt köpa för sin samling. Krøyers målning gick i stället till Heinrich Hirschsprung i Köpenhamn. Det är möjligt att förvärvet av Romerska smeder ska ses som ett slags kompensation för förlusten av den danske konstnärens verk (Fredlund 2005, s. 53).
Oscar Björck återgav Göteborgsversionen, med några smärre förändringar, i en teckning i tusch och gouache (42 x 32 cm.) Teckningen, som såldes på Bukowskis auktion 4–6 december 2001 (nr 37), var troligen avsedd att fungera som förlaga för en reproduktion i en katalog.
I sin bok om Oscar Björck beskriver Tor Hedberg de båda versionernas tillkomst: ”Susanna blev dock blott ett experiment eller snarare ett kraftprov, och det var ett större, vanskligare och djupare konstnärligt ämne som den följande vintern [1886–1887] upptog honom: ”De romerska smederna”. Redan i Venedig hade han med den ovannämnda skomakarverkstaden varit inne på skildringen av klärobskyren i ett slutet rum, men med smedjemotivet var det ett djärvare och svårare belysningsproblem han gav sig i kast med: brottningen mellan mörker, eldsljus och utifrån infallande dager och dessas växelspel på de nakna kropparna. [Hedberg nämner och avbildar den illa medfarna Washingtonversionen av Romerska smeder som på engelska har titeln The Nail Makers.] Den Göteborgs Museum tillhöriga studien med de omkring städet samlade smederna är bättre bevarad och låter det av verkligheten direkt inspirerade måleriet komma till full heder.” (Hedberg 1930, s. 68.)
Björn Fredlund
