”La Belle Époque” betyder ungefär ”den ljuva perioden” och beskriver en tidsanda i Europa som uppstod innan förra sekelskiftet och tog slut vid första världskrigets utbrott.
I Fredrik Raddums skulptur från 2018 finner vi ett motiv bestående av en fågel och en abstrakt massa i glansig mässing. Fågelns vingar är vitt utbredda och den har stannat upp i luften. Ur dess näbb kommer en tunn stråle av guldfärgad oklar massa, som växer i storlek ju längre bort från fågeln den kommer. Likt maskintillverkad mjukglass lägger sig massan i veck och lager innan den når sin största punkt i ett stort rundat avslut. Den runda formen får massan att verka levande, och kanske är den i färd med att växa allt eftersom fågeln töms på mer gyllene innehåll.
Fågeln har historiskt haft flera betydelser inom konsten. Säkert för den tankarna till frihet, men den har också varit bärare av sexuell eller humoristisk symbolik. Ibland har den verkat som en brygga mellan himmel och jordeliv och getts en mer andlig innebörd. Motivet är på många sätt typisk för Raddum som ofta använder sig av djur och den nordiska naturen. Genom humor och absurditet för han fram kritik av kulturella beteenden så som konsumtionsöverflöd och frosseri. Kanske refererar ”La Belle Époque” till en värld som fått för mycket av det goda, och där guldet har vänt sig i magen. I den glänsande ytan får vi syn på oss själva.
#veckansverk på sociala medier 2020
