Efter andra världskriget flyttade Picasso från Paris till Antibes, Vallauris och Vauvenargues. I Havsdjur (1946) är Medelhavet, med dess solljus och överflöd, påtagligt närvarande. Målningen är ett stilleben av havets läckerheter, med fiskar, ålar, krabbor och sjöborrar som ligger upplagda på ett bord tillsammans med en stor kniv. Bordsytan har vänts upp i bildblanet. I bagrunden skymtar några fönsterluckor som stänger ute solljuset och hettan. Mellan dem finns en öppning där solljuset faller in över bordet och havsdjuren. Solljuset är återgivet som en ljusare spalt genom bilden vilket bidrar till en rytmisering av kompositionen. Teckningen är starkt förenklad. Ändå har Picasso skickligt fångat ljusförhållandena i rummet med grönblå skuggor över bordet och solljuset glittrar i de våta havsdjuren.
Med Flickorna från Avignon framträdde Picasso som enfant terrible som chockade den borgerliga smaken. Men Picasso var hela tiden starkt förankrad i traditionen och återvände ofta till de gamla mätarna i sin konst. I Havsdjur använder han ett modernistiskt formspråk för att skildra ett klassiskt motiv ur konsthistorien.
Kristoffer Arvidsson
