-
Visa: Detaljerat
-
-
- Resultat 1
- Edvard Munch
- norsk, 1863 - 1944
Edvard Munch, född den 12 december 1863 på Engelaug Østre i Ådalsbruk nära Løten i Hedmark fylke, Norge, död den 23 januari 1944 på godset Ekely nära Oslo.
Efter att ha hoppat av teknikstudier började Munch 1881 studera vid Konstakademien i Kristiania (Oslo). Han undervisades av skulptören Julius Middelthun och målaren Christian Krogh. År 1883 debuterade han på Høstutstillingen i Kristiania.
Munch umgicks i Kristianias bohemkretsar med författaren och nihilisten Hans Jæger som centralfigur. Han påverkades av naturalismen och impressionismen, inte minst av Edouard Manet, men ville söka ett djupare uttryck för sin syn på världen än det som impressionismen erbjöd. Med utgångspunkt i minnena av systerns död målade han Den sjuka flickan (1886), hans första betydande verk som dock väckte negativ kritik. Sin första separatutställning 1889 gav Munch ett visst erkännande. Han fick ett två år långt stipendium för att studera under Léon Bonnat i Paris. I Paris mötte han konst av Paul Gauguin, Vincent van Gogh och Henri de Toulouse-Lautrec. Munch utvecklade hädanefter sin säregna stil med böljande linjer, enfärgade ytor och förenklade figurer.
År 1892 bjöds Munch att ställa ut i Berlin där hans arbete väckte skandal. Han rörde sig i intellektuella kretsar där bland andra August Strindberg figurerade. Under denna tid skissade Munch på de teman som skulle bilda Livsfrisen – en serie målningar som med utgångspunkt i hans egen biografi gestaltade människans villkor (visade i Berlin 1902). År 1893 målade han den första versionen av sitt mest kända verk Skriet.
I Paris, dit han flyttat 1896, började Munch arbeta med grafik. År 1897 köpte han ett sommarhus i Åsgårdstrand i Norge. Samma år återvände han till Kristiania. Han inledde en relation med överklasskvinnan Tulla Larsen 1899 men bröt upp. Under en tillfällig försoning vådasköt Munch sig i handen. Larsen lämnade honom för en yngre konstnärskollega. Munchs drickande och självdestruktiva beteende ledde till ett psykiskt sammanbrott. Under 1908 vårdades han framgångsrikt av doktor Daniel Jacobson i Köpenhamn och återvände till Norge 1909.
Påverkad av vitalismen ljusnade Munchs måleri efter sekelskiftet. År 1918 insjuknade han i Spanska sjukan men överlevde. De sista decennierna tillbringade Munch i isolering på Ekely vid Skøyen utanför Oslo. Munchs till Oslo stad testamenterade verk visas sedan 1963 i Munchmuseet vid Tøyen.
Kristoffer Arvidsson
Efter att ha hoppat av teknikstudier började Munch 1881 studera vid Konstakademien i Kristiania (Oslo). Han undervisades av skulptören Julius Middelthun och målaren Christian Krogh. År 1883 debuterade han på Høstutstillingen i Kristiania.
Munch umgicks i Kristianias bohemkretsar med författaren och nihilisten Hans Jæger som centralfigur. Han påverkades av naturalismen och impressionismen, inte minst av Edouard Manet, men ville söka ett djupare uttryck för sin syn på världen än det som impressionismen erbjöd. Med utgångspunkt i minnena av systerns död målade han Den sjuka flickan (1886), hans första betydande verk som dock väckte negativ kritik. Sin första separatutställning 1889 gav Munch ett visst erkännande. Han fick ett två år långt stipendium för att studera under Léon Bonnat i Paris. I Paris mötte han konst av Paul Gauguin, Vincent van Gogh och Henri de Toulouse-Lautrec. Munch utvecklade hädanefter sin säregna stil med böljande linjer, enfärgade ytor och förenklade figurer.
År 1892 bjöds Munch att ställa ut i Berlin där hans arbete väckte skandal. Han rörde sig i intellektuella kretsar där bland andra August Strindberg figurerade. Under denna tid skissade Munch på de teman som skulle bilda Livsfrisen – en serie målningar som med utgångspunkt i hans egen biografi gestaltade människans villkor (visade i Berlin 1902). År 1893 målade han den första versionen av sitt mest kända verk Skriet.
I Paris, dit han flyttat 1896, började Munch arbeta med grafik. År 1897 köpte han ett sommarhus i Åsgårdstrand i Norge. Samma år återvände han till Kristiania. Han inledde en relation med överklasskvinnan Tulla Larsen 1899 men bröt upp. Under en tillfällig försoning vådasköt Munch sig i handen. Larsen lämnade honom för en yngre konstnärskollega. Munchs drickande och självdestruktiva beteende ledde till ett psykiskt sammanbrott. Under 1908 vårdades han framgångsrikt av doktor Daniel Jacobson i Köpenhamn och återvände till Norge 1909.
Påverkad av vitalismen ljusnade Munchs måleri efter sekelskiftet. År 1918 insjuknade han i Spanska sjukan men överlevde. De sista decennierna tillbringade Munch i isolering på Ekely vid Skøyen utanför Oslo. Munchs till Oslo stad testamenterade verk visas sedan 1963 i Munchmuseet vid Tøyen.
Kristoffer Arvidsson
- Konstverk
-
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Porträttstudie
- 1892 - 1893
- Tempera på pannå
- 24 x 18 cm
Ram: 43,5 x 37,5 x 5 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Vampyren
- 1893
- Olja på duk
- 80,5 x 100,5 cm
Ram: 101 x 121 x 8 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Det sjuka barnet I
- 1894
- Torrnål på papper
- Tryckyta: 38,8 x 29,3 cm
Papper: 48,9 x 36,4 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Tröst
- 1894
- Torrnål och flatbitning på papper
- Tryckyta: 21,8 x 31,7 cm
Papper: 33,7 x 45,6 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Madonna
- 1895/1902
- Färglitografi på papper
- Tryckyta: 60,5 x 44,5 cm
Papper: 86,6 x 59,1 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Vampyr II
- 1895/1902
- Litografi och träsnitt på papper
- Tryckyta: 38,5 x 55,5 cm
Papper: 50,6 x 70 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Dr. Max Asch
- 1895
- Torrnål på papper
- Tryckyta: 26,6 x 18,6 cm
Papper: 49,9 x 34,8 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Kyss
- 1895
- Linjeetsning, flatbitning, torrnål och polerstål på papper
- Tryckyta: 34,1 x 27,7 cm
Papper: 59,8 x 44 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Självporträtt
- 1895
- Litografi på papper
- 45,7 x 31,9 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Kristiania-bohème I
- 1895
- Etsning och torrnål på papper
- Tryckyta: 21,9 x 29,8 cm
Papper: 34,4 x 48 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- August Strindberg
- 1896
- Litografi på papper
- Tryckyta: 44,2 x 31,7 cm
Papper: 63,5 x 42,9 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Månsken I
- 1896
- Färgträsnitt på papper
- Tryckyta: 40,2 x 47,2 cm
Papper: 49,6 x 61,1 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Kvinnorna och skelettet
- 1896
- Torrnål på papper
- Tryckyta: 31,5 x 42,3 cm
Papper: 44 x 60 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Döden i sjukrummet
- 1896
- Litografi på papper
- Tryckyta: 40 x 55 cm
Papper: 41,7 x 63,2 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Den sjuka flickan
- 1896
- Olja på duk
- 121,5 x 118,5 cm
Ram: 148 x 146 x 14,5 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- En gammal man
- ca 1902
- Olja på duk
- 70,5 x 96 cm
Djup: 2,5 cm
Ram: 85 x 111 x 2,5 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Gammal fiskare
- 1897
- Träsnitt på papper
- Tryckyta: 44,2 x 35,3 cm
Papper: 59,6 x 43,7 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Snölandskap
- 1898
- Träsnitt på papper
- Tryckyta: 32,2 x 45,8 cm
Papper: 41,5 x 59,5 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Kvinnohuvud
- 1902
- Torrnål på papper
- Tryckyta: 33,8 x 26,2 cm
Papper: 59,9 x 43,5 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Melankoli III
- 1902
- Färgträsnitt på papper
- Tryckyta: 37,5 x 47 cm
Papper: 43,3 x 59,5 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Kvinna med rött hår och gröna ögon. Synden
- 1902
- Litografi på papper
- Tryckyta: 70 x 40,5 cm
Papper: 86 x 59,1 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Gammal man i bön
- 1902
- Träsnitt på papper
- Tryckyta: 46,2 x 32,8 cm
Papper: 56,8 x 39,8 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Kvinna som badar
- 1902
- Etsning och torrnål på papper
- Tryckyta: 25,8 x 17,8 cm
Papper: 45 x 31,2 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Violinkonsert
- 1903
- Litografi på papper
- Tryckyta: 48 x 56 cm
Papper: 58,8 x 66 cm
-
Edvard Munch (norsk, 1863 - 1944)
- Broschen. Eva Mudocci
- 1903
- Litografi på papper
- Tryckyta: 60 x 46 cm
Papper: 79 x 54,5 cm
-