Ester Almqvist kom från en småländsk prästsläkt. Trots att hon tidigt blev faderlös fick hon möjlighet att utbilda sig, för Carl Larsson på Valand i Göteborg och för Bruno Liljefors och Richard Bergh på Konstnärsförbundets skola i Stockholm. Almqvists tidiga måleri präglades av nationalromantiken. Karriären hämmades av att hon fram till moderns död 1913 levde som hemmadotter i Småland, förhindrad att resa ut i världen. Därefter kom frigörelsen i dubbel bemärkelse. Hon blev modernist, med friare formspråk och stegrade färger.
Almqvist var en av de första svenska konstnärerna som målade människor i arbete, såväl blekingska fiskare och göteborgska hamnarsjåare som franska gatuarbetare. Konstnärskapet omfattar oljemåleri, akvarell, träffsäkra tusch- och kolteckningar samt träsnitt. I Göteborgs konstmuseums samling ingår fem målningar. Björkhage efter solnedgång köptes in år 1900 och tros vara den första 1900-talsmålning av en kvinnlig konstnär som förvärvats till Göteborgs museum. Målningen är dock odaterad.
Philippa Nanfeldt 2011
”Björkhage efter solnedgång” målades av Ester Almqvist. Solen har nyss gått ner och skymningen är i antågande. Det ser kyligt ut, en sådan kväll som kräver en tjockare kofta. Kanske blåser det lite och fukten stiger från marken. Vid horisonten syns siluetten av den kvällsmörka skogen. Gräset runt björkarna är gulnat, kanske är det sensommar, i brytningen mellan ljumma sommarkvällar och råa höstaftnar. De sista gräshopporna spelar innan kylan och natten kommer.
Almqvist föddes i en småländsk prästfamilj 1869. Pappan dog när hon var nio år och mamman försörjde sedan familjen på egen hand. Almkvist hade en lång och gedigen utbildning inom konst, bland annat från Valand och från Konstnärsförbundets skola.
I början av sitt konstnärskap skapade hon i nationalromantisk anda med ett vemodigt och skymningsbetonat måleri. Almqvist delade upp sin värld i två. Den ena, som hon tyckte att hon behövde för det nationalromantiska måleriet, innefattade uppväxten i prästhemmet och omgivningen där. Själv beskrev hon den som ”svensk och bondsk, tung och förhistorisk”. Den andra världen var glädjefylld och befolkad av ”solmänniskor”, som hon kallade konstnärsvännerna. 1913 dog Almqvists mamma som hon bott hos fram till dess. Då reste hon ut i världen och lämnade nationalromantiken för modernismen. Fyra år efter sin död, 1938, blev hon internationellt erkänd.
#veckansverk i sociala medier 2021
