• Ludvig Karsten
  • Norwegian1876 - 1926
Ludvig Pete Karsten föddes i Kristiania (nuvarande Oslo) den 8 maj 1876 och dog i Paris den 19 oktober 1926. Fadern var byggmästaren Hans Heinrich Karsten och modern Ida Susanna Pfützenreuter. Ludvig Karsten växte upp som yngste sonen i ett välbärgat hem med liberala värderingar och konstnärliga intressen. Brodern Heinrich blev arkitekt, systern Titti textilkonstnär och systern Marie formgivare och inredningsarkitekt.

Karsten var en rastlös natur som förde en bohemisk livsstil. Dottern Alise, född 1909, växte upp på fosterhem men flyttade senare till Köpenhamn för att bo med fadern och styvmor. 1913 gifte sig Karsten med den danska skulptören Michaela (Misse) Frederikke Haslund som under en tid var hans favoritmodell. De skilde sig 1917.

Redan under gymnasietiden tecknade Karsten på kvällarna på Den kongelige Tegneskole 1891–1895. I Oslo var han elev till Christian Krohg, Erik Werenskiold, Elif Peterssen och Harriet Backer. 1893 gjorde han en studieresa till Telemark där han utförde landskapsskisser och porträtt, och träffade målaren Halfdan Egedius.

Efter examen från vidergående skole (motsvarande gymnasium) 1895 reste Karsten till Rom och Florens. Han vistades i Spanien, främst i Madrid, 1896–1898. Karsten inkallades därefter till värnplikt i Gardermoen under några månader. Efter värnplikten reste han till München där han hösten 1899 målade den symbolistiska En man och en kvinna (Adam och Eva) i brutna ockratoner, med en naken man sedd frontalt med armarna sträckta mot betraktaren och en naken kvinna som gömmer ansiktet och sträcker ut vänstra armen i en avvärjande gest.

Hösten 1900 kom Karsten till Paris för första gången. Han tecknade modell och tog intryck av den franska postimpressionismen. Samma år reste han i Nordafrika och Turkiet. Under en vistelse i Åsgårdstrand målade Karsten de två målningarna Två män och Tre pojkar som visades på hans debut på Høstutsillingen i Kristiania 1901. Karsten återvände till Paris där han var bosatt under flera års tid. I Paris studerad Karsten för Eugen Carrière på konstakademin.

Karstens alkoholkonsumtion var omfattande och temperament omvittnat häftigt. Efter ett bråk med Nils Collett Vogt utestängdes han från kretsen av norska målare i Paris. Han besökte ofta Louvren och parafraserade 1906 Jusepe de Riberas Gravläggningen. Målningen köptes av Frits Thaulow och det blev Karstens första viktiga försäljning. Under sitt liv gjorde han även parafraser på äldre måleri av Jacopo Bassano och Rembrandt. Under 1910 var Karsten elev hos Henri Matisse. Av Matisse tog han starka intryck och lämnade symbolismen för en mer stiliserad teckning och uppdrivna komplementfärger.

Karsten hade sin första separatutställning på Blomqvists Kunsthandel i Kristiania hösten 1904 som möttes av blandad kritik. Karsten lärde känna sin stora förebild Edvard Munch 1901. Fyra år senare besökte Karsten honom i Åsgårdstrand och Munch målade ett stort porträtt av vännen. Efter en alkoholdränkt natt tog vänskapen slut i ett kraftigt gräl mellan de båda som Munch senare skildrade i en etsning.

Karsten besökte Son vid Oslofjorden flera gånger 1907. 1910 flyttade han till Köpenhamn och vistades åren därefter mer i Danmark än i Norge. Efter äktenskapets upplösning 1917 bosatte sig Karsten på Strandvejen i Köpenhamn för att 1920 flytta till Skagen, där han målade landskap i pointillistisk stil. Samtidigt som Karsten blev etablerad i hemlandet fick han ett genombrott i Danmark 1913 med en utställning på Köpenhamns Kunstförening. Han betraktas som en del av dansk konsthistoria likaväl som av norsk. Karsten ställde ut på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1921 och i Oslo 1924 samtidigt som han målade Golgata.

Karsten betraktades som den viktigaste och mest självständige efterföljaren till Munch. Christian Krohg utnämnde honom i en artikel 1910 till en av Norges sex ledande impressionister. Hans stil kan beskrivas som en kolorism med flimrande ytverkan med fläckvis pålagd färg i en mörk färgskala dominerad av rött och blått. Bland motiven dominerar porträtt, interiörer, nakenstudier och landskap med figurer. Karsten talade om ”färge-nerver”. Det första penseldraget var det viktigaste för att fånga bilden han hade i sitt huvud.

Karsten avled vid 50 års ålder på ett hotell i Paris 1926 efter att ha fallit nedför en brant trappa. Han sista målning var ett porträtt av dottern Alise som besökte honom i Paris.

Kristoffer Arvidsson
Works of Art
Violin Concert I
Interior