• Oluf Höst
  • Danish, 1884 - 1966
Oluf Kristian Alexander Høst föddes i Svaneke på Bornholm den 18 mars 1884 och dog i Gudhjem den 14 maj 1966. Fadern var herredsfuldmægtig (landskamrerare), advokat och branddirektör Niels Peter Nielsen Høst. Han lämnade Viborg och slog sig ner i Svaneke där han snart gifte sig med Augusta Thomine Anthon, Oluf Høsts mor som var född på orten.

Efter konfirmationen 1898 gick Oluf Høst till sjöss under ett par år, då han bland annat kom till England, Frankrike, Ryssland, Amerika, Kina och Japan, innan han började gå i målarlära hos målarmästaren Hammer i Svaneke. Han inkallades som värnpliktig i marinen vid danska flottan i Köpenhamn i mars 1904. Høst började teckna och måla året därpå och beslutade sig för konstnärsbanan.

1906 inledde Høst sina konststudier hos den realistiske målaren Gustav Vermehren, som drev en målarskola på Tolbodvej i Köpenhamn tillsammans med systern Sophus Vermehren. Vermehren var begeistrad i den unge eleven men Høst fann undervisningen alltför traditionell. Från denna tid finns ett stämningsfullt självporträtt i skolans ateljé med elever vid sina stafflier och Høst sittande mitt i bilden, tecknande i ljuset från en fotogenlampa.

Høst antogs till konstakademin i Köpenhamn men stannade där endast en och en halv månad hösten 1909, då undervisningen inte motsvarade vad han sökte. Under året reste Høst till Italien där han utförde några porträtt och studier av folkliv. På inrådan av en konsthandlare studerade han under 1910–1912 för Johan Rohde på Kunstnernes studieskole, som hade en något mer modern inriktning än akademin.

Høst gifte sig med Hedvig Wiedemann i Köpenhamn 1913. De slog sig ner i Dragør där deras första son Ole föddes 1915. Samma år återupptog Høst konststudierna, denna gång på modernisten Harald Giersings skola på Gl. Kongevej i Köpenhamn, där han till slut fann den moderna inriktning han sökte. Høst stannade på skolan till 1917 och utförde här sina första målningar i kubistisk stil. Förutom med läraren Giersing, blev han här även vän med koloristerna Olaf Rude och Edvard Weie. 1919 flyttade familjen till Vesterbro där den andra sonen Niels föddes. I mitten av 1920-talet flyttade de ut till Frederiksberg.

Høst debuterade på Kunstnernes höstutställning på Charlottenborg 1909 där han sedan återkom som utställare varje år fram till 1920. 1925 deltog han i Charlottenborgs utställning Moderne Dansk Malerkunst. Høst blev medlem av Den Frie Udstilling 1926 och ställde ut i deras regi året därpå. Han deltog även i en rad utställningar i Norden, som Unionalerna i Stockholm 1927, Oslo 1928 och Köpenhamn 1931. Høst medverkade även i utställningar i Europa och USA, som på Brooklyn Museum i New York 1927, Berlin 1932, Venedigbiennalen 1934, Amsterdam 1934 och världsutställningen i Bryssel 1935. Separatutställningar hölls i Köpenhamn och Stockholm 1936 och i Malmö 1938. Året dessförinnan medverkade Høst på grupputställningar i Budapest, Riga, Warszawa, Bukarest, Belgrad och Pittsburgh. Även under de kommande decennierna var Høst en flitig utställare, särskilt under femtiotalet.

På 1930-talet rensades målningen Afton (1930) ut från Nationalgalerie i Berlin efter att av nazisterna stämplats som ”entartete”. Målningen köptes av museet under en vandringsutställning i Tyskland 1930 men finns idag i Århus Kunstmuseum.

En vistelse i Gudhjem och på Christiansø tillsammans med svenskfödde Karl Isakson 1921 hade stor betydelse för Oluf Høsts konstnärliga utveckling. På inrådan av Isakson reste Høst samma sommar till Berlin och Köln för att se utställningar med Paul Cézanne och Vincent van Gogh, som därefter blev betydelsefulla förebilder. Han hade även ett starkt intresse för Bruno Liljefors naturskildringar.

1929 ärvde Høst en egendom i Gudhjem som han lät bygga om. Han kallade huset Norresân och det blev hans huvudsakliga arbetsplats. Vid sidan av att måla och teckna skrev Høst dagböcker där han noterade färgintryck i naturen. Den första boken om hans konst, som delvis utgick från dagböckerna, gavs ut 1934. En andra bok utkom 1949.

Under 1930-talet förvärvade Høst två bondgårdar där han kunde arbeta. Den viktigaste var Bognemark norr om Gudhjem. Han hade redan tidigare målat den som motiv, men då den skulle säljas ville han försäkra sig om att även fortsättningsvis kunna måla på platsen. Motivet med den kringbyggda gården i olika ljus blev Høsts signum som konstnär.

Sommaren 1943 stupade sonen Ole Høst vid fronten i Barvinkove (Barwenkowo) i Izium Raion i närheten av Charkiv i nuvarande Ukraina. Efter att ha studerat konst för Fernand Léger i Paris fångades Ole av nazismen och tog värvning i Waffen-SS. Han hade liksom andra unga män, däribland Knud W. Jensen, lockats in i bohemkretsen kring österrikaren Fritz Waschnitius, som förmedlade dansk konst till utlandet och predikade nietzscheansk filosofi och stortyska hjälteideal. Oluf Høst bearbetade förlusten i flera målningar, däribland den ödesmättade gårdsinteriören Barwenkowo 1943. De signerades ”OH BB”, BB för Bornholm/Barwenkowo. Familjen stämplades som tyskvänlig trots att föräldrarna försökt få sonen på andra tankar. Från början av 1960-talet hade Høst längre sjukdomsperioder och kunde inte lämna Gudhjem.

Høst är representerad i en lång rad museer i Danmark, Norge och Sverige. Han har tilldelats en rad stipendier och utmärkelser, däribland Eckersbergmedaljen 1933, Thorvaldsenmedaljen 1943 och Prins Eugenmdaljen 1944. 1964 gjorde Helge Ernst en film om konstnären, Oluf Høst – en maler og hans miljø. 1998 omvandlades hans hus i Gudhjem till ett museum.

Høst var den ende infödde bornholmaren i den så kallade Bornholmsskolan, en grupp konstnärer som sökte sig till Bornholm för att måla. Bland Bornholmskonstnärerna hade han en särskilt nära vänskap med Edvard Weie men jämfört med Isaksons och Weies mer konstruktiva bilder har Høsts kolorism har en mer naturlyrisk och romantisk inriktning.

Det var genom kontakt med tysk expressionism som Høst fann ett sätt att måla som stämde överens med hans lyriska läggning. Från en stillsam realism rörde han sig mot ett expressivt och abstraherat måleri baserat på naturintryck från den närmsta omgivningen i Gudhjem: gårdslängor, stallinteriörer, utsikter mot havet liksom träd och eldar i det kylslagna landskapet. Han ställer ofta starka lysande färger mot brutna nyanser av kontrastkulörer för maximal effektverkan. Høst utvecklade ett poetiskt förenklat formspråk med rytmiska penseldrag. Ett återkommande motiv är den kringbyggda Bognemark där solen lyser genom en öppen genomgående port. Bondgården ses parallellt med duken i motljus med extrem intensitet. Høst har även målat stjärnklara nätter och månskäror över landskapet, liksom bibliska motiv efter Giotto och Tiepolo. En del målningar har ett flertal signaturer, vilket vittnar om konstnärens långsträckta arbetsprocess och omtagningar, då han fortsatt på redan signerade dukar.

Kristoffer Arvidsson
Works of Art
The Cowhouse