I Göteborgs konstmuseum finns två självporträtt av Ivan Ivarson som väl illustrerar hans konstnärliga utveckling. Det ena är utfört 1924, det andra under 1930-talet.
Ungdomsporträttet är från Valandstiden då Ivarson ännu inte gjort något större väsen av sig. Han är 24 år men framställer sig själv med viss självmedvetenhet och koncentrerat allvar. Ansiktet är smalt, nästan utmärglat med markerade kindben och spetsig haka. Han bär glasögon med tunna bågar, kanske en pinciné. Ansiktet är målat i varma hudtoner som lyfts fram av den mörkgröna bakgrunden och den likaledes mörka rocken. Den gröna hatten bildar en något kokett identitetsmarkör. Även om penselföringen är synlig och bitvis grov präglas målningen av fina valörskiftningar och dämpad kulör.
I kontrast till detta visar det senare Självporträtt med glasögon prov på en radikal konstnärlig förnyelse. Avståndet dessa bilder emellan är kanske tio år men konstnärligt sett utgör de två olika universum. Det är en helt annan konstnär som kommer oss till mötes. Ivarson möter inte längre vår blick utan ses i profil, med ansiktet riktar åt höger. Det granskande allvaret är ersatt med naivistisk färgutlevelse med glimten i ögat. Konstnären ha en viss karikatyrartad framtoning som betonat det typiska draget runt munnen.
Glasögonen är igenmurade med klarblå färg. Ansiktet är målat i knallgult, håret i mörk ultramarin. Ivarson är iklädd en vit skjorta målad med frenetiska penseldrag som bryter ljuset. Till vänster är bakgrunden målad i en djupt röd färg som tas upp av örat, läpparna och slipsen. Till höger är bakgrunden mörkgrön i kontrast till det gula ansiktet.
Nästan all valörmodellering har nu försvunnit. Istället har kulören drivits upp till sin högsta mättnad i stora färgfält som balanserar varandra. Teckningen är mer naiv och penselarbetet grövre. Det är som att konstnären hittat sitt språk och nu släppt alla hämningar i en hängivet utforskande av färgens möjligheter. Under färglagret finns horisontella fåror som förefaller vara spår av en underliggande målning med ett annat motiv. Kanske har Ivarson målat på en kasserade duk, så som han ofta gjorde.
Detta senare självporträtt är troligen tillkommet mellan 1932 och 1937, då Ivarson levde skild från sin familj i Göteborg. Porträttet ingick i Hjalmar Gabrielsons självporträttsamling som donerades av samlarens döttrar till Göteborgs konstmuseum 1950. Vid sidan av dessa båda bilder har Ivarson målat ett antal självporträtt, däribland ett från 1927 i blått och gult och ett från 1938 med röd bakgrund, som båda är något mjukare i utförandet än Självporträtt med glasögon.
Kristoffer Arvidsson
