•  
    • Resultat 1
Karl XII:s likfärd
  • Konstnär Gustaf Cederström (svensk, 1845 - 1933)
  • Titel Karl XII:s likfärd
  • Datering 1878
  • Teknik/Material Olja på duk
  • Mått 256 x 370 cm
  • FörvärvGåva av Gustaf Werner 1939
  • KategoriOljemålning
  • Inventarienummer GKM 1100
  • Visningsstatus Verket visas i Karl XII-hallen (Sal 15)
Beskrivning
Signering m m
Utställningshistorik
Litteratur
Med tunga steg vandrar de svenska karolinerna över fjällen med sin döde kung. Snön knarrar under stövlarna. En jägare med sitt byte och sin bössa på ryggen, och bredvid honom en pojke och en hund, har stannat till och betraktar i andakt det passerande tåget av soldater med blågula uniformer. Ett standar piskar i den kalla vinden. Man hör nästan det rytmiska stöveltrampet. Tåget löper i en s-kurva runt klippväggen till höger och försvinner bort mot horisonten där ljuset bryter fram under det tunga molntäcket. Soldaterna lämnar spår i snön och i förgrunden längst ner till vänster bildas istappar längs klippbranten. Det bistra vinterklimatet förstärker sorgstämningen i bilden. Karolinernas ansiktsuttryck är präglade av allvar, stolthet och tillbakahållen bedrövelse efter att kungen dödats av ett skott i huvudet i Halden den 30 november under det ödesdigra försöket att belägra Norge.

Gustaf Cederström, som var en stor beundrare av Karl XII och själv tidigare officer vid Värmlands fältjägarregemente, valde själv ämnet för sin komposition, ämnad för Salongen i Paris. Trots stora svårigheter utförde han målningen 1877–1878. Arbetet tog drygt ett år. Han var noggrann med detaljerna. Fransmän, släktingar och vänner stod modell i ateljén. Kopior på karolinuniformer beställdes från Sverige och salt användes som konstsnö. Han modellerade också figurerna i vax och tecknade motivet på en stor kartong (nu i Östergötlands Länsmuseum i Linköping). Den stora målningen hann precis bli färdig för världsutställningen i Paris, våren 1878, där konstnären erhöll medalj av andra klassen. Karl XII:s likfärd blev Cederströms stora genombrott. Den köptes för 22 000 francs av den ryske storfursten Konstantin Konstantinovitj och installerades i dennes palats, Marmorpalatset, i S:t Petersburg, en del av nuvarande Eremitaget. I ryska revolutionens efterföljd kom målningen efter många omvägar till Göteborgs konstmuseum som en gåva från Gustaf Werner 1939.

Att denna storartade skildring av en avgörande händelse i nationens historia hamnade i ärkefienden Ryssland upprörde många. En insamling gjordes. Man fick ihop 11 000 kronor och beställde en kopia av Cederström. Denna replik påbörjades i Florens och Paris men avslutades på fädernesgodset Krusenberg strax söder om Uppsala. Cederström signerade målningen på Karl XII:s dödsdag 1884 och den överlämnades till Nationalmuseum.

Cederströms skildring av transporten av kungens kvarlevor är knappast realistisk utan en romantisk glorifiering av kungen och karolinerna. Karl XII bars aldrig hem på bår. En intressant detalj är att modellerna för de svenska soldaterna i flera fall var franska i den första versionen. I den andra versionen har dragoner, torpare, släkt och vänner från trakterna runt Krusenberg fått stå modell. Karolinerna har därför ljusare hår i den andra versionen. Yrkesmodellen Raffaele Fusco var förebild för den döde kungen i repliken. Cederström målade in sig själv som karolinen som går längst fram i tåget i båda versionerna.

Karl XII:s likfärd är ett mäktigt nationalepos som skildrar slutet på Sveriges stormaktstid. Trots att motivet är uppdiktat har det format många generationers bild av Karl XII, karolinerna och Sveriges historia.

Kristoffer Arvidsson