•  
    • Resultat 1
Akrobatfamilj
  • Konstnär Pablo Picasso (spansk, 1881 - 1973)
  • Titel Akrobatfamilj
  • Datering 1905
  • Teknik/Material Gouache, akvarell och tusch på papper
  • Mått 104 x 75 cm
  • FörvärvInköpt 1922
  • KonstriktningModernism
  • KategoriMålning
  • Inventarienummer GKM 0699
  • Upphovsrätt Succession Picasso/BUS 2015©
  • Visningsstatus Inte utställd på museet
Beskrivning
Signering m m
Proveniens
Litteratur
Den unga akrobatfamiljen har fångats i ett intimt ögonblick utanför scenen. I bakgrunden finns gröna och blå fält, kanske en bit av ett cirkustält. Modern sitter centralt placerad och putar kärleksfullt med munnen mot den halvnakna, lille pojken som sitter i knäet, vrider sig och fingrar på moderns hals. Modern har håret uppsatt i en knut och är klädd i en ljusblå klänning som faller ned i eleganta veck. Graciöst höjer hon ena foten – kanske är hon en lindansare. På en dekorerad trumma till vänster sitter fadern, en gänglig artist i harlekindräkt och Napoleonmössa. Med ena handen på knäet och den andra på armen vrider han sig in mot modern och barnet och studerar allvarligt sin son. På den röda marken i det nedre högra hörnet sitter en babian med på huk och ser upp mot familjen med ett nästan mänskligt uttryck.

Målningen är en pastell från den rosa perioden då Pablo Picasso återkommande avbildade cirkusartister och harlekiner. Från den blå periodens kylslagna färgskala och melankoliska stämningar rörde sig Picasso mot ett ljusare och färgrikare bildspråk. I dessa bilder finns åtskilliga element från den klassiska traditionen – figurer, balans och rörelse är ofta i fokus medan bakgrunden ofta är summariskt tecknad. Även den kristna ikonografin gör sig påmind; akrobatfamiljen är Picassos version av den heliga familjen med Josef, Maria och Jesusbarnet. Liksom Josef och Maria från Nazareth lever cirkusartisterna under knappa omständigheter. Ändå är det en bild full av ljus och förhoppningar. Framtiden finns i moderns händer, i det lilla barnet.

Teckningen är klassisk även om figurerna är något utdragna. Stilen är linjär med tunna konturlinjer medan färgen används för att understryka volymer och skapa stämning. Färgen är dock inte naturalistisk utan på väg att frigöras från motivet. I de lekfulla bilderna från den rosa perioden framträder Picassos mästerskap i att med lätt hand gestalta stämningar och relationer. Men här finns också en ansats till den experimentella fas som under de följande åren skulle leda fram till kubismen.

Kristoffer Arvidsson ur Samlingen Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014