•  
    • Resultat 1
Konstnären Venny Soldan-Brofeldt
  • Konstnär Hanna Pauli (svensk, 1864 - 1940)
  • Titel Konstnären Venny Soldan-Brofeldt
  • Datering 1886 - 1887
  • Teknik/Material Olja på duk
  • Mått 125,5 x 134 cm
  • FörvärvInköpt 1911
  • KategoriOljemålning
  • Inventarienummer GKM 0444
  • Visningsstatus Verket visas i Karl XII-hallen (Sal 15)
Beskrivning
Signering m m
Utställningshistorik
Litteratur
I detta porträtt av konstnärsvännen Venny Soldan-Brofeldt har Hanna Pauli (född Hirsch) skildrat modellen sittande mitt på golvet framåtböjd med utsträckta ben. Hon verkar ha blivit överraskad och ser upp mot oss med halvöppen mun. Kvinnan stöder sin högra hand mot golvet för att hålla balansen medan den vänstra handen håller i en klump lera. På golvet ligger några lerknivar och en och en tecknad kvinnlig nakenstudie.

Soldan-Brofeldt är mitt uppe i sitt konstnärliga skapande. Från fällstolen bakom sig har hon klivit ner och satt sig direkt på golvet på ett papper med färgspill. Hon är klädd i en enkel, svart klänning med hög knäppning och har håret uppsatt i en enkel knut. Ärmarna har hon kavlat upp. På fötterna har hon enkla tofflor. Bakom modellen finns en japansk vikskärm med fågelmotiv. Till vänster i bilden sitter målade skisser uppfästa. I skumrasket längre in i bilden skymtar en skulptur av ett älskande par, förenade i en intensiv kyss. I bakgrunden återfinns även en liten byrå och en bortvänd, uppspänd målarduk. Målningen är hållen i en dämpad färgskala, med grågröna och -röda toner, svart och ockra. Den del av målningen som återger mattan är målad med en vildare färgpåläggning.

Vi befinner oss i en konstnärsateljé Montparnasse. Miljön är spartansk men ger desto mer utrymme åt fritt skapande, bortom familjens sociala plikter därhemma. Hanna Pauli och Venny Soldan-Brofeldt tillhörde de kvinnliga konstnärer av borgerlig bakgrund som under 1880-talet reste till Paris för att studera och verka som konstnärer. Kamratskapet dem emellan var viktigt i ett mansdominerat konstliv där kvinnors försök som konstnärer ofta betraktades med misstänksamhet. De delade ateljé och utvecklade ett bohemiskt konstnärsideal. I Paris upplevde många av de nordiska kvinnliga konstnärerna ändå ett rum av frihet, som under återkomsten till hemländerna på 1890-talet åter stängdes. Hanna Pauli har själv, i lätt romantiserande ton, beskrivit målningens tillkomst:

”Vi hade inga stora fordringar på den tiden. Ateljén var oerhört kall och fuktig, min finska väninna fick sitta med muff på sig, när jag målade henne. I sovrummet dröp fukten av väggarna och det fanns bara ett litet fönster i taket. Den materiella sidan av livet bekymrade oss överhuvudtaget mycket lite … Min väninna och jag traskade dessutom nästan alltid omkring i tofflor, det slet så lite skor och det var så bekvämt.” (Anon 1933, s. 338.)

Sättet att avbilda kvinnan frimodigt sittande på detta avspända sätt var djärvt för sin tid – somliga ansåg det vara opassande. Pauli skildrar här en kvinna fri från det borgerliga kvinnoidealets plikter.

Modellens sittande position kan ha inspirerats av Jules Bastien-Lepages målning Slåtterfolk (Le Foins) från 1878, som Pauli troligen sett i reproduktion. Bastien-Lepage var en målare på modet som uppmärksammades med en minnesutställning i Paris 1885 efter sin för tidiga död vid 36 års ålder 1884.

Av den svenska kritiken berömdes målningen för sin livfulla karaktärisering men kritiserades för sin kolorit, som ansågs matt och torr. Sedan 1980-talet har verket fått förnyad uppmärksamhet i samband med flera utställningar med kvinnliga konstnärer, där Paulis porträtt intagit en central plats.

Kristoffer Arvidsson ur Samlingen Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014