•  
    • Resultat 1
Ute
  • Konstnär Anders Zorn (svensk, 1860 - 1920)
  • Titel Ute
  • Datering 1888
  • Teknik/Material Olja på duk
  • Mått 133 x 197,5 cm
  • FörvärvInköpt 1891
  • KategoriOljemålning
  • Inventarienummer GKM 0256
  • Visningsstatus Verket visas i Nordiskt sekelskifte I (Sal 20)
Beskrivning
Signering m m
Utställningshistorik
Litteratur
Med denna impressionistiska målning från Dalarö sommaren 1888 har Zorn skildrat en svensk sommaridyll i det fria. Två nakna, unga kvinnor sitter uppkrupna på en sluttande klipphäll, som om de var på väg ner i vattnet men tvekade på grund av temperaturen. Den sluttande klippan bildar en diagonal som från bildens övre vänstra hörn till det nedre högra, vilket skapar en rörelse och dramatik i den annars stillsamma sommarscenen. Högre upp i bilden finns en likaledes rundad klipphäll som löper i en annan riktning, med resultatet att de båda klipporna bildar en sicksacklinje genom bilden. En eka ligger förtöjd i det grunda vattnet. Närmare betraktaren, i bildens nedre vänstra hörn, sitter en annan flicka, dold av högt gräs och i färd med att ta av sig strumporna. I bildens övre högra del öppnar sig vattnet och speglar ljuset från himlen i skiftande nyanser. Vattenytan ter sig uppvänd mot betraktaren då den är kapad av den övre bildkanten så att ingen himmel syns – något som bidrar till en betoning av kompositionen.

Anders Zorn var vid tiden för målningens utförande påverkad av läkaren Carl Curmans idéer om nakenhetens gynnsamma verkan på kropp och själ. Zorn hade också nyligen börjat odla genren nakenstudier i det fria. Motivet var mer kontroversiellt 1888 än det är för dagens betraktare, särskilt på Parissalongen där Ute visades året därpå. Zorn avbildade kvinnorna utan mytologisk inramning. Vid tidpunkten var det dessutom förbjudet att bada i Stockholms skärgård. Roddbåten skvallrar om att kvinnorna flytt till badplatsen för en stunds rekreation. Med målningen förespråkar Zorn en ny, friare livsstil.

Fram till endast ett år tidigare hade akvarellen varit hans huvudsakliga medium. I denna olja har Zorn lyckats behålla något av akvarellens lätthet. Stilen är impressionistisk med snabba penseldrag som exakt fångar naturens former, ljuset och kvinnornas hållning. Zorn medverkade under den här tiden aktivt i Konstnärsförbundets förespråkare av en modernare konstsyn i opposition mot Konstakademien. Ute är också starkt påverkad av det franska friluftsmåleriet. Måleriet är ljust och luftigt, även om färgerna är tämligen dämpade. Ljuset är inte det starka franska utan ett milt svenskt sommarljus.

Samma sommar arbetade Zorn också med målningen Une Premiére. Tillsammans med Edvard Perséus anordnade Zorn Konstnärsförbundets höstutställning på Blanchs konstsalong i Stockholm, som öppnade den 12 september. Med Ute framträdde han där för första gången för svensk publiken som oljemålare. Zorn belönades med tredjeklassens medalj på Parissalongen 1889 och Le Figaros kritiker Albert Wolff berömde målningen.

I sina självbiografiska anteckningar skriver Zorn att han hade en tendens att vilja ha samma valör med olika färg på föremålen, utan hårda kontraster. Han skriver vidare att han prövade olika ställningar för modellerna för att få fram olika effekter men att det var först när modellerna fick vila som han fann sin tavla.

Zorn gjorde på akademiskt manér noggranna studier innan han skred till verket. På Zornmuseet finns en akvarellskiss och en blyertsstudie. På Museum der bildenden Künste i Leipzig finns en studie i olja med titeln Badande flickor och på Malmö Konstmuseum en dito med titel Studie till Ute. En senare replik (1890) finns på Konstmuseet Ateneum i Helsingfors.

Kristoffer Arvidsson