•  
    • Results 1
Messalina
  • Artist Peder Severin Krøyer (Danish, 1851 - 1909)
  • TitleMessalina
  • Dating 1881
  • Technique/MaterialOil on canvas
  • Dimensions142 x 105 cm
  • AcquisitionGift of Pontus Fürstenberg, 1881
  • CategoryOil painting
  • Inventory NumberGKM 0173
  • Display StatusNot shown in the museum
Description
Signatures etc.
Exhibition History
Bibliography
Valeria Messalina (25–48 e.Kr.) var den romerske kejsaren Claudius tredje hustru. Hon sägs ha haft stort inflytande över den romerska politiken och styrde tillsammans med de mäktiga frigivna Polybius och Narcissus, som också var hennes älskare. Romerska historiker karaktäriserar Messalina som en intrigent, grym och sexuellt njutningslysten kvinna. I Claudius frånvaro i Ostia firade hon bröllop med älskaren Cajus Silius i Rom år 48. Men Claudius återvände till Rom mitt under den skandalösa bröllopsfesten. Messalina anklagades för att ha konspirerat mot Claudius och avrättades.

Messalina står rakryggad och stöder den kraftiga armen mot marmorbarriären, täckt av röda orientaliska mattor. Huvudet är lätt vridet och hon blickar ut till vänster. Kroppens voluminösa former anas genom den tunna, skimrande manteln. Hon bär halsband och örhängen i guld; armbandet är en gyllene orm som slingrar sig runt överarmen, symboliserande list och ondska. Över den vågiga kolsvarta frisyren bär hon ett gulddiadem med infattade ädelstenar.

Till höger om henne står en gyllene tron med röd dyna. Sidostycket är dekorerat med reliefer föreställande en orgiastiskt dansande figur som antagligen anspelar på Tacitus skildring av den orgiastiska backanalen efter Messalinas bröllop med Cajus, då hon ska ha dansat med utslaget hår och tyrsosstav. En tyrsosstav är den spira, lindad med vinrankor och krönt av en stor pinjekotte, som Dionysos och hans följe bar. Staven skymtar endast i målningen men fanns på den relief i ett museum i Rom som Krøyer modellerade av i vax för att använda som förlaga. Ovanför den dansande figuren återfinns en fris med en triton och en amorin. Tronens sidostycke kröns av en förgylld sfinx, anspelande på list och grymhet. Bakom gulddraperiet i bildens vänsterkant skymtar publikhavet på någon cirkusarena, kanske Colosseum. Figuren längst ner till höger har identifierats som ett självporträtt, och huvudet bredvid denna som konstnärsvännen Eilif Peterssen. Högst upp syns en flik av velum, det tälttak som spändes upp på de romerska arenorna som skydd mot solen.

Krøyer har tagit fasta på Messalinas lustfyllda demoni. Kanske betraktar hon med både kyla och lust en stridande gladiator. Karl Warburg, som berömde målningen i en recension i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning i samband med att den visades på Den Nordiska Konstutställning i Göteborg sommaren 1881, hävdar att Messalina väntar på att ge gladiatorn sin dom, tumme upp eller ned, liv eller död; just det dramatiska ögonblick som skildras i Jean-Léon Gérômes gladiatorscen i Pollice verso (1872), som Krøyer kan ha sett i Paris.

Messalina utfördes i Rom våren 1881. I Paris hade Krøyer studerat det franska historiemåleriet. Till utställningen i Göteborg planerade Krøyer nu en historisk komposition. Han läste in sig på romersk historia och började göra ett flertal skisser och akvareller. Den stora målningen påbörjades i januari 1881. Pontus Fürstenberg, som lärt känna konstnären, köpte målningen redan innan utställningen öppnade och skänkte den till Göteborgs Museum.

Krøyers Messalina är en typisk exponent för 1800-talets mytologiserande historiemåleri. Krøyer skulle dock lämna denna historiska genre för ett naturalistiskt och samtidstillvänt måleri influerat av impressionismen.

Kristoffer Arvidsson