•  
    • Resultat 1
Hipp, hipp, hurra! Konstnärsfest på Skagen
  • Konstnär Peder Severin Kröyer (dansk, 1851 - 1909)
  • Titel Hipp, hipp, hurra! Konstnärsfest på Skagen
  • Datering 1887 - 1888
  • Teknik/Material Olja på duk
  • Mått 134,5 x 165,5 cm
    Ram: 155 x 184 x 10 cm
  • FörvärvTestamentarisk gåva av Pontus och Göthilda Fürstenberg 1902
  • KonstriktningImpressionism
  • KategoriOljemålning
  • Inventarienummer F 62
  • Visningsstatus Verket visas i Fürstenbergska galleriet IV (Sal 19)
Beskrivning
Signering m m
Utställningshistorik
Litteratur
Kring ett dukat bord i en trädgård om sommaren har en grupp konstnärer ur konstnärskolonin i Skagen samlats för en frukost. De höjer sina glas och skålar, kanske för livet, konsten och vänskapen. Enligt en traditionell sedvänja ropar någon ”hipp”, som följs av de övrigas ”hurra”, ”hipp, hipp” följt av två ”hurra” och så vidare. Längst in i bilden står de manliga konstnärerna i förbrödring. I förgrunden sitter kvinnorna, något mer avvaktande i sin hållning. Männen är omväxlande klädda i mörka och ljusare kostymer. Flickan och modern i förgrunden skapar kontrast genom sina ljusrosa och ljusblå klänningar. Det starka solljuset silas genom lövverket och gnistrar i hår, på pannor och över det uppdukade bordet med sina flaskor och glas. Blicken leds in i bilden via den mörkklädda kvinnan till vänster, den ljusa flickan med sin mor, moderns arm, hand och glas till männens höjda glas och konstnären P.S. Krøyers hand som dirigerar hurraropen. Scenen ramas in av lövverk av ömsom skissartat, ömsom mer detaljerat återgivna löv.

Denna skildring av ett lyckligt ögonblick i Skagenkolonin kan te sig spontan och var också avsedd att ge ett livfullt intryck. I själva verket var målningen omsorgsfullt komponerad och tog hela fyra år att färdigställa. Idén till motivet fick Krøyer efter en frukost i Anna och Michael Anchers trädgård på Markvej 2 sensommaren 1884. Den tyske målaren Fritz Stoltenberg hade tagit ett fotografi av det skålande sällskapet som inspirerade Krøyer. Efterhand bytte Krøyer ut personer från den ursprungliga festen mot ledande konstnärer i Skagenkolonin. Han började alltmer att tänka sig kompositionen som en presentation av kolonin. Men det visade sig svårt att få alla att komma till Skagen för att sitta modell, varför målningen tog flera år att färdigställa. Krøyer gjorde skisser av var och en i full skala. Oscar Björck målade ett porträtt av Krøyer som denne använde som förlaga för sitt självporträtt i målningen.

Sensommaren 1887 kunde Krøyer äntligen påbörja den stora målningen. Den skickades till Köpenhamn där den sågs av Pontus Fürstenberg och fotograferades av Carl Curman i Krøyers ateljé i juni 1888. Fürstenberg avtalade med Krøyer om att köpa målningen för hela 6 000 danska kronor, med Heinrich Hirschsprung som mellanhand, redan innan målningen var avslutad. Krøyer arbetade nämligen om den i ett sista skede, där Anna Anchers och hennes femåriga dotter Helgas mörka kjolar byttes ut mot ljusa. Som sista hand vid verket lade han på tjocka vita färgklickar som ytterligare förstärkte intrycket av blixtrande solljus. I målningen balanserar Krøyer skickligt ljust mot mörkt, rörelse mot stillhet, grupperar naturligt figurerna och dirigerar effektivt blicken mot bildens dramatiska mittpunkt. Kompositionen kan påminna om holländska grupporträtt liksom om fransmannen Henri Fantin-Latours grupporträtt av franska konstnärer.

Sittande vid bordsändan ser vi från vänster Martha Johansen, där efter stående Viggo Johansen, Christian Krohg, Krøyer själv, värden för Brøndums gästgivaregård Degn Brøndum i hatt, Michael Ancher, Oscar Björck och Thorvald Niss. Sittande framför dem återfinns Helene Christiansen i mörk klänning, Anna Ancher samt dottern Helga Ancher.

Krøyer, som var en skicklig organisatör och ledare för Skagenkolonin, har här inte bara skapat en idyllisk sommarscen utan också ett emblem för den radikala konstnärsgruppen som representerade det moderna genombrottet i Norden. Han har gjort det i en naturalistisk stil, påverkad av impressionismen. Liksom i ett fotografiskt snapshot ger scenen intryck av ögonblicksbild – något konstnären lyckats bevara genom alla studier och bearbetningar.

Kristoffer Arvidsson ur Samlingen Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014