En liten flicka i grå klänning och ljust förkläde, med det blonda håret i en lång fläta, står med ryggen mot betraktaren. Hon står högt, på en mindre höjd invid en gärdesgård som vetter mot en hage. Hon ser bort mot den stora röda ladugården som upptar större delen av målningens övre vänstra fjärdedel och är återgiven i perspektivisk förkortning. Den sjunkande solen gjuter sitt varma ljus över ladugårdens trävägg och den gulgröna marken. Till vänster tas höet in på ladan. Bakom ett ensamt träd i förgrunden breder marken ut sig. En man arbetar med att samla höet i hässjor. Bakom ladugården och fältet löper den mörka skogsranden. Kvällshimlen ovanför är ännu ljus. Det är ett idylliskt, svenskt landskap om sensommaren. Den lilla flickan lever i en värld av mysterier och ser storögt på allt som sker.
Ladugården är tillkommen samma år som porträttet av Venny Soldan-Brofeldt. Då det senare skildrar konstnärslivet i Paris skildrar denna lilla målning istället den svenska landsbygden.
I ett brev till Pontus Fürstenberg skriver Georg Pauli om sin hustrus arbete:
”Det fägnar mig att Ni tog den lilla pärlan (Hanna Paulis ’På landet’), ehuru jag kommer att sakna den på min vägg. Jag är mycket stor beundrare av min frus konstnärskap och behöver ej vara rädd att vara partisk, ty även andra, vars omdöme jag sätter mycket högt, äro av samma åsikt: att det är en genomgående fin konstnärinna.” (Citerat ur Strömbom 1945, s. 296.)
Kristoffer Arvidsson
Vi ser ett litet barn ute i sommarkvällen. Solen lyser varmt och milt över bakgrundens landskap. Barnet är vänt bort från oss och blickar mot en röd lada. Klänningen är grå och håret samlat i en fläta, händerna allvarsamt knäppta på ryggen. Följer vi barnets blick finner vi en person i vit skjorta uppe på en höskrinda, i full färd med att ta in höet på skullen. Längre bort på ängen arbetar ännu en person med att samla höet i hässjor. Det är sensommar och snart är kanske sommarlovet slut för det här verkets bortvända lilla huvudperson.
Sommarlovet i slutet av 1800-talet, när Hanna Pauli målade ”Ladugården”, var inte riktigt som idag. Folkskolan infördes 1842 och terminernas olika lov anpassades efter när det var som mest att göra för bönder och jordbrukare. Skolan skulle inte komma i vägen för familjens arbete. Kanske är barnet i bilden just färdig med dagens sysslor och tar sig tid med en stunds vila och reflektion.
Hanna Pauli var en av de kvinnliga konstnärer som reste till Paris. Där tog hon intryck av det franska friluftsmåleriet, att måla utomhus i naturen i stället för inomhus i en ateljé. Pauli motiv var trots detta ofta porträtt och interiörer. Från 1890-talet började hon måla i en mer nationalromantisk stil, vilket ”Ladugård” kanske kan vara en föraning om.
#veckans verk i sociala medier 2021
