Eugène Delacroix var en mycket produktiv konstnär. Under sin livstid skapade han mer än 850 målningar och 2 000 teckningar och akvareller. Hans konstnärskap bildar en länk mellan den äldre konsten, såsom den företräddes av Veronese och Rubens, och den moderna konsten, framför allt impressionismen. Delacroix tog avstånd från det tidiga 1800-talets nyklassicism och betraktas som den franska romantikens frontalgestalt. År 1822 debuterade han på Salongen i Paris med sin målning Dante och Vergilius i helvetet. Den lyckade debuten sporrade honom att måla en stor duk med motiv från den blodiga turkiska massakern på det grekiska folket på ön Chios, baserad på tidningsartiklar och ögonvittnens berättelser. Delacroix’ mest berömda målning, Friheten på barrikaderna från 1830, kan ses som en politisk affischbild. Den köptes av franska staten och hänger i Louvren i Paris.
Intresset för gångna tider och fjärran länder var typiskt för romantikens konstnärer och författare. Hos Delacroix är de grekiska och turkiska motiven exempel på hans tidiga intresse för det exotiska. En av Delacroix’ största hjältar var den engelske poeten Lord Byron, som stod på grekernas sida i deras kamp mot turkarna. I likhet med honom kunde Delacroix ibland vara mycket teatralisk i sitt uttryckssätt. För sina stora historiemålningar studerade Delacroix reseskildringar och handböcker. Han hade också en god vän, målaren Jules Robert August, av vilken han fick låna dräkter och accessoarer att måla av. I efterlämnade dagböcker och brev kan man ta del av hans skaparmödor. Han beskriver bland annat hur han i början av 1820-talet kopierade grekiska, persiska och indiska dräkter hos monsieur August.
Man kan anta att Göteborgs konstmuseums lilla målning tillhör en sådan serie dräktstudier, tänkta att ingå i ett större sammanhang. Mannen på skisserna avbildas från olika håll i varierade, uttrycksfulla ställningar. Konstmuseets bild visar honom bakifrån med utbredda armar, som i ett danssteg. Dräkten består av vit kilt, guldbroderad röd jacka, gyllenröda benklädnader och en liten röd mössa. En utsmyckad sabel hänger ner i röda band från midjan. Koloristen Delacroix har som vanligt excellerat i färgprakt och framhåller gestaltens lyskraft mot en hemlighetsfullt dunkel omgivning.
Trots sjuklighet – Delacroix sägs ha lidit av kronisk malaria och tuberkulös strupkatarr – förmådde Delacroix att ge sig ut på långresor. Resan till Marocko och Algeriet 1832 intensifierade hans fascination för det exotiska. Fram till sin död 1863 använde han sig av de intryck han samlat under resan, i sensuella haremsinteriörer, dramatiska lejonjakter i den beundrade Rubens anda, gatuscener och vilda bataljmålningar med arabhästar.
Ingmari Desaix
